Besviken

Det finns faktiskt inga ord för att beskriva hur besviken jag känner mig.

"Du är en sådan Jävla jubelidiot och fattar ingenting!
Synd att du är så Jävla opålitlig och känslokall!!
Du snackar så Jävla mycket, så nu har jag slutat lita på dig!
Så ta och sup ner dig ikväll så du blir ditt rätta jag.."

Ska man behöva gå igonom detta gång på gång?? Alltid säger du förlåt men bättrar dig aldrig.
Nu har jag slutat tro och slutat hoppats...

Tyvärr så försvinner min lust och ork....sakta men säkert.



Jag borde vara på strålande humör för nu är ÄNTLIGEN mitt skolarbete klat! 7½ sida om värlfärdsmodeller och fattigdom. Men idag är jag inte änns glad över det...:´(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0